Här en liten film som visar hur vi hade det.

Vad kan väl en oktobervecka i Parga, Grekland, vara? Jo den kan vara alldeles underbar! Fylld av yoga och simning, härlig natur, sol och värme, ny energi, träningsvärk, glada minnen och nya vänner. Så var det i alla fall när Team Snabbare för andra året i rad checkade in på Salvator Hotels & Spa med drygt 25 deltagare, 1-8 oktober 2018.

Som deltagare fick man välja om man ville vara med på yogaresan eller simresan, eller både och. Man kunde välja varje dag vad man kände för när det låg parallella aktiviteter, t ex yogaworkshop och äventyrssimning i havet. 

Vad tyckte då deltagarna efteråt? Jo, de gav resan som helhet medelbetyget 4,86 av 5 möjliga. Med toppar för Stämningen/trivseln och Ledarna, som båda fick 5,0 i betyg. Och det är faktiskt så det brukar vara när Team Snabbare ordnar träningsresor, att man inte bara tränar och utvecklas - utan man trivs. Mycket tack vare ledarna. Här några kommentarer från deltagarna:

"Proffsig träning i underbar miljö, en boost för kropp och själ!" tyckte Susanne Klyft, som liksom många andra var med för andra året i rad.

"Jättebra upplägg med mycket flexibilitet vad gäller både simningen och yogan som gör att man kan delta oavsett nivå. Alla instruktörer gav bra återkoppling på teknik." säger Ylva Bonde.

"Denna träningsresa (yoga) var den första för mig, det blev en fin upplevelse med trevliga reskamrater, underbar yoga med fantastisk lärare, toppen bra boende, väldigt bra mat och service i en underbar miljö. Jag kan och vill verkligen rekommendera denna resan." hälsar Marie Boderos.

"En skön vecka med härlig kombination av yoga, simning, löpning/vandring i vackra miljöer och med engagerade och duktiga instruktörer." menar Marina Lindgren.

När nu Team Snabbares yogisar Pål och Marika Török är ute på andra äventyr några månader (seglandes i medelhavet, som du kan följa här), så kommer istället lite info om en 28-dagars utmaning stretching för cyklister.

Bakom initiativet (som kostar $27 att vara med på) ligger Dynamic Cyclist.

Kolla in om det här kan vara något för dig.

Här är dagens goda hälsotips, från Yoga Marika Török:

  • Blanda färskriven gurkmeja och ingefära med pressad citron, lite honung och kokosfett i en glasburk.
  • Ta en sked eller två varje dag. Gott och nyttigt.

Proportioner (men prova dig fram efter egen smak):

  • 1 dl ekologisk kallpressad kokoksolja
  • 2 st 5 cm långa bitar färsk ingefära (eller nästan hela stora biten på bilden), rivs
  • ca 1 dm gurkmeja (de tre bitarna på bilden), rivs
  • 1 pressad citron (liten), eller en halv stor (som den på bilden)
  • 1 tesked honung

Helst ska alla ingredienser vara ekologiska. Vill du få ännu mer sting i röran, och samtidigt "aktivera" gurkmejan än mer, så dra ett par varv på svartpepparkvarnen ned i röran också.

Färsk gurkmeja brukar finnas i bättre sorterade affärer, intill den färska ingefäran. Den ser ut som liten ingefära (se bilden). OBS! Gurkmejan färgar "allt" gult. Så tvätta händerna ordentligt efter att du är klar, och se till att inte skvätta när du rör ihop detta.

I Sverige brukar vi kalla det kokosolja för kokosfett, eftersom det oftast har en fast konsistens i vårt klimat. Men t ex i Thailand där det "alltid är varmt" så är samma sak flytande och då heter det kokosolja. Kokosoljan är flytande över 25 grader och fast om det är kallare. Så den funkar alltså även som en termometer :-) 

Det är dock viktigt att du skaffar en fin kallpressad ekologisk kokoksolja (oavsett konsistens pga av temperaturen i just din butik), och inte det härdade och betydligt sämre kokosfettet du hittar i kyldisken.

Både gurkmeja och ingefära har många bra egenskaper, bland annat är de antiinflamatoriska och stärkande för immunförsvaret. Citron balanserar ph-värdet och honungen har också många fördelar. Men det är sån liten mängd i detta så det blir mest smaksättning.

Ta ett par tre skedar om dagen ifall du känner att en förkylning på väg eller om du redan är lite sjuk. Annars räcker kanske en sked på morgonen innan frukost. Fast det blir lätt en till, för det är väldigt gott. 

Har du också kommit på att det här med yoga nog inte är så dumt? Då är du inte ensam. Allt fler yogar. Och av allt fler olika anledningar. Och på allt fler olika sätt. Nu kan du t ex Jogga & Yoga, vara med på Yoga & smothie eller Yoga & öl.

Höstens yogaprogram ser ut så här:

Fem yogapass varje vecka alltså, med lite olika inriktning. Yoga för simmare rullar på som i våras, medan Jogga & Yoga är en efterföljare till Toppyogan som hållits på samma plats (Hammarbybacken) under sommaren. Det är ett pass för dig som vill fortsätta att yoga ute i naturen, fast det nu blir höst och sedan vinter. Vi håller värmen genom att jogga lite mellan yogadelarna.

Två nyheter, som båda hålls på Food Village i Sjöstan, är Yoga & smothie (öppen för alla) och Yoga & öl (bara för killar).

Den senare klassen riktar sig till "killar som känner sig för stela för att gå på vanlig yoga. Killar som kanske tränar för lite rent allmänt. Eller som gärna dammar iväg en ironman men som samtidigt har problem att få på sig strumporna på morgonen. Och som känner att det är dags att göra något åt det.". Och som killar ofta säger när de ska träffas socialt så passar vi också på att "ta en öl ihop" efteråt. Eller en smoothie, du väljer själv - även på denna klass.

Team Snabbare organiserar tre olika slags yoga i Stockholm under sommaren, med lite olika inriktning:

  • SommarYoga på bryggan i Sjöstan (bilden ovan), lördagmorgnar vid uppehållsväder 
    • Denna dynamisk yogaklass passar de flesta, oavsett träningsbakgrund och fysisk status. Vi håller till på trädäcket vid Sickla udde. Leds av Marika Török.
  • ToppYoga i Hammarbybacken, torsdagskvällar vid uppehållsväder 
    • Ett underbart sätt att kombinera yoga, kontiditionsträning och vacker utsikt över Sjöstan och Stockholm. Vi går eller springer nedför och uppför backen både innan, mellan och efter den uppdelade toppyogan. Leds av duon Marika Török och Pål Török.
  • HellasYoga vid Hellasgården, vissa lördagsförmiddagar vid uppehållsväder
    • Denna yoga i naturen kring Hellasgården är speciellt anpassad för simmare, cyklister, löpare och triathleter. Leds av  Pål Török.

Det alla klasser har gemensamt är att de är donationsklasser. Det kostar alltså inget att anmäla sig (men antalet platser är begränsat), och du betalar det du tycker att det är värt och vad du har råd med. 50% av intäkterna går till Läkare utan gränser.

Så det du betalar gör skillnad, inte bara för dig själv.

Intresset för yoga bland triathleter och andra långdistansidrottare har stadigt ökat, än mer än vad det ökat i befolkningen i stort. På Team Snabbares och Tri Worlds resor till Mallorca var intresset ganska svalt och mottagandet blandat första gången yoga introducerades på programmet för fem år sedan.

Efter några trevande klasser satte sig dock konceptet redan under första resan. Sedan dess har intresset bara ökat. Idag är yogan ett av de populäraste inslagen på programmet under de flesta av träningsresorna - och även här på hemmaplan.

Behovet av att få en stabil bas att stå på rent fysiskt växer i takt med att kraven vi ställer på våra kroppar ökar. Att sitta stilla på en stol framför datorn hela dagarna, i ett decennium eller flera, gör ofta att musklerna i rumpan blir inaktiva, medan höftböjaren blir kort. För att ta det två kanske vanligaste exemplen på problem som sedan utgör begränsningar för den som vill kunna simma, cykla och springa både länge och snabbt utan att bli skadad.

Rörlighetsbegränsningar i axlarna, låg kroppsmedvetenhet och otillräcklig kroppskontroll gör det dessutom svårt att tillägna sig en mer effektiv och skonsam teknik. Så de funktionella anledningarna till att yoga med inriktning på just dessa områden är stora. Därtill kommer bland mycket annat möjligheterna med att utveckla sin andningsteknik.

Men det ökande intresset för yoga handlar nog också mycket om att man vill komma bort från prestationstänket ett tag. Det förföljer en ju annars lätt från jobbdatorn till löpspåret i form av t ex pulsklocka och snittider och uppdateringar på sociala medier.

Att få blunda och fokusera på sin egen andning här och nu, kan vara befriande i sig för alla oss som har höga krav på oss själva. Att få bli trött, utmanad, men också en smula befriad och avslappnad är ju inte det sämsta. Sett i det ljuset är de positiva effekterna på hur länge och snabbt man sedan kan simma, cykla och springa snarast bara en bonus för många.

Det tråkiga: Hård träning och bra ergonomi räcker inte. Inte vila heller. Ungefär 500 000 personer sjukskrivs ändå varje år för att de har problem med ryggen. Närmare 80 procent av befolkningen får ont i ryggen någon gång under livet.

Det roliga: De allra flesta av dessa problem kan man slippa. Yoga är till exempel utmärkt!

Att vila bort ryggont fungerar inte i längden, skriver Yoga Marika Török. Det som istället ofta är lösningen är att töja ut stelhet och att stärka upp muskler som behövs för rörelser och stöd - t ex starka bålmuskler på mage och rygg.

Ryggraden påverkas av det som sker eller inte sker i den, men även av de strukturer som fäster in i den. Då menar jag bäckenet, huvudet och armar och ben. Ryggraden är kroppens stöttepelare. Den ska inte bara vara upprest och stark, utan även böjlig och smidig.

Fysiskt sett håller ryggen och bröstkorgen ihop kroppen och skyddar de inre mjuka organen med sitt stöd; och fysiologiskt sett är ryggmärgen huvudkanalen för det centrala nervsystemet, som förmedlar information mellan kroppen och hjärnan.

Ryggen består av 24 olika kotor och mellan varje kota ligger en så kallad disk. Ryggraden kan böjas framåt, bakåt, åt sidan och rotera. För att ryggen ska må bra, behöver den att vi gör alla dessa rörelser, helst varje dag. Då smörjs bindväven, ryggraden hålls rörlig och dess stabiliserande muskler hålls starka och smidiga.

Problemet är att vi allt för sällan gör just det. Istället sitter vi oftast till på en stol eller i en soffa för länge för att plötsligt gå till gymet och lyfta vikter eller sticka ut och springa en stund. Utan att komplettera det med att böja ryggraden mjukt och kontrollerat framåt, bakåt, åt sidan och rotera den. Så istället för frigörande rörlighet och styrka år vi korta muskler av träningen, torr bindväv och stel rygg. 

Idag fäster man stor uppmärksamhet vid hur belastning av ryggen undviks: rätt sittställning, lyfta och bära på rätt sätt och sova på rätt underlag. Ändå är ryggont den allra vanligaste åkomman hos människor i vår kultur. Jag vill hävda att det främst beror på att vi är stela, och obalanserade mellan svaga och starka partier i kroppen.

Det är inte säkert att musklerna är korta. Det troliga är att det är bindväven som blivit torr, kort och osmidig på grund av att vi inte sträcker den som den behöver bli sträckt. och att vi inte aktiverar muskler som ska stödja ryggraden och stabilisera runt våra leder.

Det spelar ingen roll hur mycket tid vi lägger ner på att hitta det mest ergonomiska sättet att sitta, stå och bära saker på. Vi kommer ändå inte i från att vi måste smörja upp oss med rörelser också.

Du kan ganska enkelt förebygga de flesta ryggproblem genom att yoga regelbundet. Men de flesta tänker bara på ryggen när det är redan har blivit något fel på den.

Den här länken beskriver en studie som visar att "medicinsk yoga" är det bästa för att motverka och hjälpa, men det gäller så klart även andra yogaformer som jobbar med god teknik och utifrån en förståelse för hur kroppen fungerar. Precis som med allt, är felaktig teknik och okunskap sånt som kan leda till att man får ont i ryggen - antingen av träning eller av inaktivitet. Fel utförd yoga leder också till skador.

”Medicinsk yoga” har sina rötter i Kundaliniyogan. Namnet är förvisso missvisande, eftersom man kan tro att just denna yogaform är bättre i nåt sorts helande syfte. Så är det inte, det är bara ett namn. Andra yogaformer än just denna kan i själva verket ge ett större inslag av välbehövlig styrka och rörlighet, utifrån biomekanisk kunskap. Men strunt samma vilken yogaform, eller vilket namn. Poängen är att din rygg kommer att tacka dig om du yogar. I alla fall om du yogar rätt.

De finns nämligen ofta ett samband mellan ryggont och svaga eller spända magmuskler, tighta höfter och stela hamstrings. Man är svag och stel på ett ställe, kroppen kompenserar och det visar sig som smärta någon annanstans.

Lär dig vad som är bra, och vad som känns bra, för just dig och din rygg. Och sluta så fort det gör ont. Smärta är alltid ett tecken på att det har gått för långt för att kroppen ska klara av det.

När vi yogar så behöver vi förstå hur vi ska böja kroppen på ett säkert sätt. När vi böjer oss framåt t ex, så kan vi sträcka ut baksidan på benen och ryggen på ett skönt och nyttigt sätt. Men vi kan också göra rörelsen fel, och då blir det alldeles för stor belastning på diskarna i ryggen och då riskerar rörelsen att skada oss istället. Vi behöver alltså förstå att vi inte ska ”kollapsa” oss in i en position eller stretch. Eller köra "så långt det går" med hjälp av viljan och pannbenet. 

Du behöver ”hålla emot” med musklerna på andra sidan leden så leden blir stabil, kan du inte längre det så har du gått för långt. Att slappna av med viss anspänning är nyckeln. Att följa andetaget och skynda långsamt. Att förstå hur vi kan koppla på hormoner som aktiverar det lugna nervsystemet som tillåter kroppen att släppa taget om spänningar och mjukna. 

Visst skapar felaktig ergonomi och avsaknad av styrka smärta och obehag i kroppen. Men dålig rörlighet är en mycket större bov i dramat. Om man är inskränkt i sin rörlighet spelar det ingen roll om man har ett höj-och-sänkbart skrivbord och en stol med svankstöd på rätt ställe.

Samma gäller för träning. Om du har för korta höftböjare, och därför inte kan sträcka ut ditt ben bakåt tillräckligt mycket för att få till ett bra löpsteg, så spelar det ingen roll hur mycket du springer eller övar på din löpteknik. Så länge du inte angriper orsaken eller begränsningen, så kommer du inte att kunna få det resultat du önskar. Samma sak om du inte kan böja dig ner eller sitta djupt ner i en knäböj. Då kommer ryggraden att behöva böja sig där den inte är gjord för det, och då ökar risken för skada och smärta. Lägger du dessutom på vikter blir det bara värre.

Yoga är naturligtvis inte svaret på allt. Men det är svar på mycket. Den ger oss möjlighet att bli medvetna om kroppen. Den ger oss möjlighet att öppna upp och stärka både kroppen och sinnet. Den ger oss möjlighet att slappna av på ett kontrollerat sätt. Yogan kan vara ett komplement eller det enda, beroende på vad du önskar att det ska vara.

Ta hand om dig och din kropp så kommer du kunna ha glädje av den hela livet. Kroppen och till stor del ryggraden ska bära dig genom livet, genom stillasittande och rörelser, genom tung belastning och repetitiva rörelser dag ut och dag in. Ge den chansen att göra ett bra jobb. 

Yoga Marika Török håller workshop om hur du får en hälsosam rygg.

Yoga Marika Török skriver här om glada höfter, om varför så få har det och om varför man bör sträva efter att skaffa sig just glada höfter. Och det oavsett om man bara är en modern sittande kontorsmänniska som vill hålla sig hel, eller om man dessutom vill kunna använda kroppen mer aktivt mellan sittningarna.

Jag har precis läst Per Anders Fogelströms böcker om Sverige och Stockholm på 17- och 1800-talet. Fantastiska skildringar, med målande beskrivningar av hur människor slet och jobbade. Man jobbade 12-15-timmars dagar från unga år, man lyfte tungt, man gick långa sträckor till arbetet i ottan och sedan hem på kvällen, man stod upp utan möjlighet att sitta ner på nästan hela dagen. Så när arbetsdagen äntligen var slut, så var det verkligen skönt att få sitta ner. I 35-års åldern var kroppen utsliten och ständig värk var vanligt i rygg och leder. I många andra länder har man fortfarande det så på vissa håll. Tyvärr.

I Sverigen är det färre som har det så idag. Ändå, är sjukskrivningar för ont i ryggen bland de vanligaste orsakerna.

”Inom EU intar Sverige emellertid en tätposition när det gäller frekvensen av sjukskrivningar pga rygg- och nackbesvär [59]. Sverige delar denna position tillsammans med Norge (associerad till EU) och Nederländerna, medan tätpositionen är odelad när det gäller ökningstakten av sjukskrivning under den senaste femårsperioden” (http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/sjukskrivning/Sjuk_kap6.pdf)

Smärta i höfterna och orörlighet i höftlederna är ett stort problem för många. Höftledsplasik är en mycket vanlig operation idag som gör på allt yngre människor. ”I Svergie görs ca 12000 höftplastiker årligen på grund av artros”. (http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Ledhalsa-motion-traning.pdf)

I dag blir många av oss inte utslitna av hårt arbete. Vi har värk i kroppen ändå, av att vi inte rör på oss, och ont i ryggen av att vi sitter för mycket. Det är en annan typ av belastning för kroppen att vara sittande och inaktiv, än att lyfta och slita med tunga saker. Men det är en belastning, och ibland kan det till och med vara värre än det tunga jobbet. Eller i alla fall likställt. Fast på ett annat sätt. Att vara inaktiv innebär att vissa muskler avaktiveras i sin funktion och andra blir överbelastade av statiskt arbete, med att hålla kroppsdelar i en och samma position, i många timmar i sträck varje dag. Dag ut och dag in.

En typisk dag för många kan se ut såhär: vaknar, går upp, och sitter ner och äter frukost. Åker bil eller komunalt till jobbet isittande om du inte har (o)tur att få stå på bussen eller tunnelbanan. Arbete på nån sorts kontor som man spenderar mer eller mindre sittades i 8 timmar inkl lunch. Kanske känner man sig lite stressad under dagen för att det är mycket att hinna med. Man åker hem på samma sätt man tog sig till jobbet för att komma hem och sätta sig och äta middag och sedan ÄNTLIGEN…………få sätta sig i soffan och kolla på TV.

Sedan kanske du motionerar 2-4 ggr/vecka med löpning eller nån gruppträning på en anläggning. Det är såklart jättebra men det är trots allt bara några timmar i veckan jämfört med hur många timmar du sitter ner,

Höftböjaren är den muskel i kroppen som böjer i höften. Det hör man på namnet. Den stabiliserar också bålen i sittande. OCHär den muskel i kroppen som snabbast reagerar på stress.

DVS den har ett tufft jobb, när man sitter mycket. Den blir nog lite trött och överbelastad och därmed kort och stel på många. På andra sidan höften, har du sätesmusklerna som inaktiveras av att du sitter på dem.  Kanske sitter du dessutom lite snett på dagarna och belastar därmed ena sidan mer än den andra. Höftböjaren dra då mer på en sidan och du får en liten (men tillräckligt stor) tilt eller rotation i bäckenet för att ryggraden ska hamna lite snett och det blir kompimerat mellan kotorna. Kurvaturen i ryggen slätas ut. Diskar trycks ihop. Muskler försöker kompensera för snedbelastningen och blir överbelastade. Nya spänningar skapas då kroppen försöker sitt allra bästa för att hitta balans. Du känner av det som ont i ryggen, spänningar i axlarna, smärta på en punkt i rumpmusklen. Inaktivitet gör att bindväven i kroppen blir torr, oelastisk och tråkig och du känner dig sjuuuukt stel.

Såhär behöver det inte vara. Med yoga kan du dra igång dina muskler och din bindväv så att du blir mjuk och stark och balanserad. I kroppen. I knoppen. I sinnet.

Höfterna vill vara rörliga och starka för att må bra. I höfternas muskler ingår höftböjarna, höftsträckarna, muskler som gör att vi kan sträcka benet ut åt sidan och muskler som gör att vi kan dra ihop benen. När höfterna mår bra så är chansen att ryggen och axlarna kan må bra mycket större. Ta hand om dina höfter. Lär dig vad de behöver för att vara på sitt bästa humör. Så kan även du vara på ditt bästa humör.

Vill du veta mer om höfterna och lära dig mjuka upp och stärka muskler och bindväv för att göra höfter och rygg gladare så är du välkommen på en workshop med mig. Läs mer och boka här!

Här skriver Marika Török om varför yoga är något för alla som vill må bra, inte minst för alla stela och skadebenägna medelålders triathleter och andra långnötare. 

Yoga? Nä, det är inget för mig. Jag är ju så stel!

HUR många gånger har jag hört det?

Sååå många. Det är ju precis samma sak som:

Styrketräning??? Nä, det är inget för mig, jag är så svag!!!

Eller: Ut och springa, Nä jag har så dålig kondition.

De flesta människor skulle kanske säga att: Jag borde börja styrketräna för jag behöver bli starkare eller jag borde ut och springa för att förbättra min kondition.

Men när det gäller rörligheten så tycker man att det är något man har eller inte har. Inget som man kan, eller borde förbättra.

Inget kan vara mer fel. Det finns bara fördelar med att bli mjukare och smidigare. För alla!!!

Ordet yoga, och vad det kan innebära, kan vara skrämande. Kanske tänker man att man måste kunna ”knöla ihop sig till en kringla” med fötterna bakom huvudet eller så tror man att det är ”superflummigt” och man sitter i lotusposition och leviterar från marken och låter konstigt.

Det kan vara det, men, du kommer nog inte möta på det om du går på en yogaklass på ett gym, en yogastudio eller på en yogakurs som någon har annordnat här i Sverige. De flesta som håller på med yoga är på nybörjarnivå eller medelnivå. Inte ens de flesta yogalärare är superavancerade. Men det är klart, man blir ju mer kunnig desto mer man gör något man gillar, och är intresserad av.

Yoga har många delar. En av dem är det ökar vår rörlighet. En annan är att vi blir mer medvetna om kroppen och andningen vilket påverkar både vardag och träning. Båda är något de flesta av oss behöver.

Att stretcha och tänja kroppen ofta, helst flera gånger varje dag, är minst lika viktigt som att styrketräna eller konditionsträna. Om inte viktigare till och med. En god flexibilitet är helt nödvändigt för skelettmuskulaturen, och bindväven som klär alla muskler. Vår kroppshållning styrs av längden på musklerna och smidigheten i bindväven. När vi blir ”stela” behöver kroppen kompensera med andra muskelgrupper/kedjor vilket leder till obalanser, ineffektiva rörelser, skadebenägenhet och värk .Lägger vi då på ännu mer belastning med träning av olika slag så är riskena stora att man blir skadad, eller faktiskt inte kan tillgodogöra sig träningen helt och fullt.

En god flexibilitet ger både styrka, smidighet och avslappning i kroppen. Vilket underlättar när du ska träna styrketräning, konditionsträna eller bara må bra i ditt vardagliga liv.Ju mer rörlig och mjuk man är i kroppen och lederna, ju yngre är man.Oavsett din ålder och nuvarande böjlighet kan du träna upp smidigheten. Det är aldrig försent. Och du gör det alltid utifrån dina förutsättningar. Här och nu.

    Här är en filmad workshop med Marika Török, från Team Snabbares och Tri Worlds populära träningsresa Tri Mallorca, i maj 2015. Vi lät helt enkelt en kamera stå på och resultatet ser du nedan. Både bild och ljud är lite dåligt ibland, men det mesta av kunskapen går dock fram, och det är något som nästintill varje idrottare kan ha stor nytta av. Gör gärna övningarna samtidigt som du tittar. 

     

    Enligt wikipedia är Yin och yang centrala begrepp inom kinesisk filosofi, begrepp som symboliserar kompletterande ytterligheter. Och som samtidigt är universums urkrafter.

    • Yin är det svarta, den kvinnliga och passiva urkraften. Den symboliserar jorden och månen, det mörka, det kalla och det fuktiga, men även bergen och skelettet. Tigern anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar "yin".
    • Yang är det vita, den manliga och aktiva urkraften. Den symboliserar himlen och solen, det ljusa, det varma och det torra, men även floderna och blodomloppet. Draken anses vara den varelse, som allra mest förkroppsligar "yang".

    Vad har detta med min träning att göra undrar du? Jo, t ex kan ett perspektiv av kompletterande motkrafter vara nyttigt att att anlägga på sin egen träning. T ex blir du inte bättre av bara aktivitet/yang, utan du måste också ha vila/ying, för att kunna tillgodogöra dig den nedbrytande träningen. 

    I nyårstider brukar många avge nyårslöften och kanske rent av sätta konkreta mål för det nya året. Men för att nå dessa mål, brukar det ofta behövas något som kompletterar det till synes givna. Något som inte är lika självklart. Något man ofta glömmer. Att bara springa fler pass snabbare kanske inte leder till att man når sitt mål om nytt pb på milen, utan istället på att man tappar träningsglädjen eller blir skadad. Eller både och.

    För att kunna sätta dit pricken över i:et, i form av den där rekordtiden i din A-tävling, måste du ju först sätta dit själva i:et. T ex genom att bli så stark att du kan hålla den vägvinnande teknik som ger bra tider. Och t ex genom att bli så rörlig i höftböjaren att du får ut steget bakom dig på löpningen istället för att bli sittande, stel och långsam. Kanske behöver du bli mer kroppsmedveten och få mer kontroll över hur du rör dig generellt? Och förstå lite bättre vad du ska tänka på för att bli stark och hålla dig skadefri?

    Sådana grundläggande kunskaper får man normalt inte av att sticka ut och springa ett pass till. Något annat måste till som komplement. Låt oss kalla det yin.

    För oss som håller på med pannbensaktiviteter som uthållighetsidrott kan det t o m vara extra utmanande med mer yin. Och just därför kanske vi ger oss själva för lite av den varan, och hamnar i obalans, både fysiskt och mentalt. 

    När Team Snabbares grundare och vd Pål Török nyligen ägnade sig åt tre veckors fördjupning på yogaretreat i Thailand, upplevde han de mjukaste och mest inkännande delarna av yogan som de mest utmanande och intressanta. 

    -  Att känna att bindväven mjuknar och ger efter först efter flera minuters avslappning i en position var en aha-upplevelse. Det är nyttigt för en kille med tjockt pannben att inse att man inte kan nå en del saker förrän man slutar kämpa så hårt, säger Pål och fortsätter:

    - Jag har haft mycket problem med min rygg, inte minst efter en rätt allvarlig cykelkrasch för drygt tre år sedan, och kan säga att jag inte varit så bra i ryggen på flera decennier som jag är nu. Jag känner att jag blivit stark och flexibel inifrån och ut, både fysiskt och mentalt. Och lugn och medveten på ett nytt sätt. Jag kommer fortsätta att yoga varje dag hela detta år, för att se vad det kan ge på lite sikt.

    Ett sätt för dig som vill skapa mer balans i livet och kroppen, kan kanske lite grundläggande funktionell styrka och rörlighet, och rent av lite tid för ökad medvetenhet, vara ett bra komplement till konditionsträningen. Liksom tidigare år hålls Team Snabbares kurser Yoga för atleter och Funktionell träning Deluxe på Nordic Wellness Sjöstaden, i Stockholm.

    Mer info om Yoga för atleter hittar du här. Den går söndagar kl 17.00-19.30, med start 18/1.

    Mer info om Funktionell träning Deluxe hittar du här. Den går torsdagar kl 19.45-21.00, med start 22/1.

    Båda klasserna är upplagda som en serie om åtta gånger, men där det även går att gå enstaka gånger om du inte kan alla åtta gångerna.