Vad sägs om simning i öppet vatten och sedan traillöpning på det, båda med coach, trivsel och utveckling kombinerat? Alla fem lördagarna i september kör vi denna kombination. Eventuellt fortsätter vi även i oktober, om vattentemperaturen så tillåter.

Du kan vara med oavsett hur snabbt du simmar respektive springer, bara du kan hålla på så länge som passen varar. Tekniktips och individuell återkoppling blandas med nyttiga och roliga övningar som får upp både värme och fart. Vill man så kan man avsluta med bastu och fika.

Ledare är omväxlande Tomas Granberg (till vänster), löpcoach, simcoach, swimrunner och PT med inriktning på löpspecifik styrka och rörlighet, och Team Snabbares simcoach, triathloncoach och swimrunner Ulf Hausmann (till höger). Ibland kanske rentav båda är med samtidigt.

Välkommen till en bra start på höstens lördagar, i ett av Stockholms populäraste rekreationsområden, Hellasgården.

Datum & tid: Alla lördagar i september: 1, 8, 15, 22 och 29 september. Tider:

  • Kl 09.00-09.45 - simning
  • Kl 10.00-11.00 - löpning

Läs mer & boka

Alternativ: Om du inte vill vara med på båda aktiviteterna kombinerat, så kan du istället boka dem separat:

På tisdagar har du chansen att få ett kvalitetspass med fokus fart antingen i löpning (kl 19.30-20.30) eller i simning (kl 21.00-22.00). Båda med samling vid Farstabadet.

Eller varför inte kombinera dem till en riktig FartTisdag?!

Start 28 augusti!

Simträning Deluxe är den mest populära av Team Snabbares alla simtjänster. Vi har i många år huserat i Högdalens simhall, som nu stängt för välbehövlig renovering. Vi har även simmat på Farstabadet - och det fortsätter vi så klart med i höst, då vi dubblar antalet pass där. Dessutom tillkommer Eriksdalsbadet, som nu äntligen också får en Simträning Deluxe.

Olika dagar har olika fokus (se nedan). Det gemensamma är att du kan simma med professionell coach och få individuell feedback året om, både inomhus:

  • Deluxe Teknik på Måndagar kl 07.30-08.30 på Eriksdalsdalsbadet
    • Start 27 augusti
  • Deluxe Fart på Tisdagar kl 21.00-22.00 på Farstabadet
    • Start 28 augusti
  • Deluxe Distans på Torsdagar kl 20.30-22.00 på Farstabadet
    • Start 30 augusti

...och utomhus vid Hellasgården under sommaren (och lite in på hösten).

En nyhet i år är att vi förlänger sommarsimningen utomhus på lördagar in i september (dock kortare tid pga lägre temp). 

    Du kan boka enstaka pass eller klippkort för 4 respektive 10 gånger. Klippkorten för Farstabadet gäller både tisdagar och torsdagar.

    Sommarsimningen bokar man månadsvis.

    Väl mött i bassängen och sjön!

    Här ett exempel på rätt lite höftrotation, men mer mot andningssidan. Gregorio Paltrinieri som vann OS och håller världsrekordet på 1500 m. 

    Du har säkert hört talas om att du ska rotera under crawlsimning. Vad menas egentligen med det? HUR ska du rotera? Just det förklarar Ulf Hausmann, Team Snabbares simcoach, nedan.

    Första frågan vi ställer oss är VARFÖR du ska rotera. 

    Anledning nummer ett är att du genom kroppsrotationen underlättar för den återförande armen att komma fram. Den skulle annars "fastna i vattnet", genom att den släpas för flackt över vattenytan. Och då är risken stor att armbågen droppas och som följd blir isättningen då felaktig med hela armen platt på vattnet. Dessutom uppstår i det läget för mycket sidorörelse under återföringen vilket gör att krafterna  inte längre riktas i rörelseriktningen.

    Anledning nummer två är att rotationen underlättar för andningen. När du roterar följer huvudet med kroppsrotationen så du inte behöver eller snarare sagt inte ska vrida huvudet så mycket. Kroppsrotationen gör att du kommer upp ur vattnet med mun och näsa. Skulle du ligga platt på mage och vrida huvudet åt sidan strupar du luftflödet i halsen och det blir jobbigt.

    Den tredje anledning är att du genom kroppsrotation aktiverar bättre dina ryggmuskler (latissimus). Det är den största och viktigaste muskeln för en simmare. Du ser hur simmare är byggda. Överkroppen och ffa. ryggen ser ut som ett V. På övre delen av överkroppen (sidorna och bakåt runt ryggen) ser du en väl utpräglad latissimus. Skulle du inte rotera blir det enbart axlarna som jobbar och de är inte gjorda för att tåla den stora påfrestningen. Oftast uppstår axelskador. Musklarna runt axlarna, den så kallade rotatorkuffen stabiliserar axlarna men de är inte gjorda för att belastas hårt under en längre tid.

    De tre anledningarna förklarar varför du ska rotera.

    Låt mig gräva lite djupare nu. Det har funnits ytterligare en anledning vilken säger att rotationen förstärker accelerationen av armtaget och bidrar till högre fart. Tanken har varit att liksom en fotbollsspark eller en kulstötning kommer rörelsen från höften och löper vidare i en kedja genom hela kroppen till den kroppsdelen där kedjan tar slut. Handen i vårt fall. Krafterna summeras längs vägen och ökade kraft blir genom acceleration högre fart.

    Nya studier har dock inte påvisat denna effekt av att rotationen hos simmare. Accelerarande armtag ska man ha, men rotationen hjälper inte nämnvärt för detta. En anledning kan vara att vi ligger i vattnet. På land är vi alltid förankrade i marken som agerar motkraft. Den har vi inte i vattnet.

    Om du tittar på duktiga simmare eller triathleter ser du att de inte har en överdriven rotation. Den initieras mest av axlarna medan höften roterar något mindre.

    Det har varit gängse uppfattning om att det ska vara en jämn rotation åt båda sidorna. Det stämmer inte heller om du tittar på elitsimmare under tävlingsförhållanden. Vid andningen roteras kroppen mycket mer ca 45-60 grader och när du inte andas kan rotationen vara så lite som 10-15 grader.

    Vad händer om vi roterar för mycket?

    För det första tar det mycket längre tid att fullgöra en armcykel när vi roterar upp och sedan ner igen – frekvensen blir lägre.

    För det andra tappar vi balansen när vi ligger för mycket på sidan. Det uppstår följdfel som att benen saxar och du simmar snett. Armtaget tappar styrka för att den armen som drar hamnar för mycket under kroppen.

    Och för det tredje ökar risken att du droppar axeln och därmed armbågen av den främre armen (den sidan som du roterar till). Och då blir hela armtaget ineffektivt.

    Ska alla rotera lika mycket? Svaret är nej. Det är mycket individuellt. Det finns överroterare, plattsimmare, några roterar för mycket vid andningen och inte alls när de inte andas.

    Rotationen är så klart viktig men ha gärna i åtanke att det inte är ett självändamål utan det är främst de första tre nämnda punkterna ovan som rotationen tjänar till.


    Varje gång utomhussäsongen börjar får Team Snabbares simcoach Ulf Hausmann frågan vad som är skillnaden mellan simteknik i öppet vatten och i bassäng. Här går han igenom de viktigaste punkterna.

    Ibland får jag en känsla att man längtar höra att simning i öppet vatten är en annan idrott och inte har någonting med simning att göra. Att man äntligen kan slippa all teknik som krävs i bassäng, eftersom dräkten ger dig flyt. Och benen behöver man inte heller för att man simmar ju så låååångt - dräkten lyfter upp benen och man ska ju spara energi. Och så finns våra kära swimrunners som simmar med dolme och som inte heller tränar benspark, för benen ligger ju helt stilla.

    Det finns så klart någon sanning i allt detta, men det är vettigt att fokusera på det som är viktigast. Jag benar ut lite:

    1. Benspark
    Under OW simning och längre triathlonlopp, blir det mindre benspark. Framåtdriften är nära noll men det betyder inte att benen ska släpas som ett drivankare bakom dig. En vältajmad och energisnål benspark behöver tränas in. Den ska vara som bakgrundsmusik. Den ska finnas men inte ta över.

    Först när du kan sparka och har lärt dig kan du också styra över hur mycket eller hur lite du ska sparka. Lätt pendlande ben från höften med en lite hårdare nedåtkick blir oftast rätt bra.

    Vid navigering och stora vågor är det bra att kicka lite mer. Det ger mer stabilitet och stöd och hjälper att hålla bålen lagom spänd. Precis som en fyrhjulsdriven bil som får bättre fäste på dåligt vägunderlag så blir bensparken en stabiliserande faktor under tuffa förhållanden i öppet vatten.

    2. Bålen och hållning
    Dräkten ger dig flyt - vilket är bra. Ändå ska du hålla bålen lagom anspänd. Annars ligger du som en banan i vattnet och får ont i ländryggen. Gluteus maximus ska du också använda lätt. Bäckenet ska tryckas lätt mot bassängbotten.

    Även här gäller att ju tuffare förhållanden du simmar i, desto mer ska du ha kontroll på bålen för att inte kastas omkring i vattnet. Du ska spänna bålen trots att dräkten ger dig ett mycket bättre flytläge.

    3. Huvudet
    Under öppet vattensimning blir det extremt avgörande att du håller huvudet i linje med kroppen, inget lyft förutom när du navigerar (tittar framåt). Är det stökigt vatten ska du verkligen hålla huvudet helt still så att det inte kastas omkring. Då kan du blir yr och simmar snett, för huvudet styr åt vilket håll du simmar. Dessutom påverkar det hur rakt eller inte rakt du sätter i dina händer och armar.

    Lämnar huvudet mittlinjen och du tittar tex för mycket snett bakåt vid höger andningen så går din vänster arm vid isättning över kroppens mittlinje (du korsar). Då börjar du dra utåt åt vänster och trycker kroppen åt höger så att du börjar simmar snett.

    Utöver den stabila hållningen av huvudet är det viktigt att du går snabb ner igen med ansiktet i vattnet efter inandningen. Samma här; mycket viktigt när det är stökigt vatten. Ju länge tid huvudet är i luften, desto större sannolikhet att du får en kallsup.

    4. Rotation
    Risken med för mycket rotation är att du tappar balans och därmed riktning. Att rotera något mindre i öppet vatten är en bra idé ffa när det är stökigt. Störst fara för överrotation är det när du andas. Något mindre kroppsrotation ger dig ett kompaktare och stabilare läge i vattnet - vilket hjälper dig att simma rakt.

    5. Återföring
    Här finns det två typer av vanliga fel som motionärer har. Nummer ett är att armbågen hänger ner och släpas efter. Armen förs fram som en krok vilket påverkar isättningen och därmed minimerar du chansen att simma rakt.

    Andra misstaget är att armbågen och hela armen rycks upp över ryggen och kroppens mittlinje. Då överroterar du istället, och tappar balans och det blir svårare att simma rakt.

    Återföringen i öppet vatten är oftast bredare vilket ger dig bättre kroppskontroll. Mycket förenklat kan man säga att vinkeln mellan överarm och underarm ska vara ungefär samma under återföringen som när armen lämnar vattnet. Och vid avslut ska du inte sträcka armen helt, utan armen ska vara lätt böjd.

    6. Isättning
    Att sätta i är mycket avgörande för att simma rakt. Med fel återföring och överroatation blir det nästan omöjligt att sätta i armen och handen på rätt sätt. Det vanligaste felet är att du korsar mittlinjen. Det påverkar direkt om kan simma rakt eller inte. Rak isättning med fingertopparna framåt och lätt nedåtriktade (långfingret i förlängning med axeln) hjälper dig att simma rakt. Korsar du tex med vänster arm över mitten så kommer du att samma till höger.

    7. Armtaget / draget

    När det gäller armtaget under vattnet så gäller samma tekniska principer som i bassäng. Det du gärna kan testa är dock att inte sträcka dig lika långt fram med armarna vid isättningen, som vi bassängsimning. Och likadant när du avslutar armtaget. Du behöver inte sträcka armarna lika långt. Lite kortare och kompaktare drag ger dig mer stabilitet.

    Sammanfattningsvis vill jag hävda att det är rätt lika bassängsimning. De vanliga fel som motionärer oftast gör blir dock särskilt påtagliga och ställer till under öppet vattensimning - t ex att man korsar mittlinjen, för nära återföring, huvudet för länge i luften och ej in linje med resten av kroppen, överrotation vid andning, passiva hängande ben, eller dålig och slapp hållning. Men det är ju samma som i bassäng.

    :-)
    Lycka till med din simning och dina lopp den här säsongen!

    Förra blogginlägget handlade om hur du ska hålla armbågen under vattnet. Kom ihåg mantrat: ”Armbågen ska hållas högre än handleden och handleden ska hållas högre än fingertopparna.” Men hur ser det då ut ovanför vattenytan när du återför armen? I princip gäller samma sak - men det finns modifikationer som jag gärna vill belysa, skriver Team Snabbares simcoach Ulf Hausmann.

    Vi börjar när armen lämnar vattnet: Armen ska då vara lätt böjd, vilket gör att armbågen lämnar vattnet först. Eftersom din kropp ska rotera, så underlättar din höftrotation också att armbågen kommer upp på ett naturligt sätt.

    Sträcker du armen för långt bakåt under vattnet och glömmer att rotera måste du lyfta hela armen samtidigt upp ur vattnet. Då händer det även att du trycker vattnet uppåt med din underarm och din hand. Det blir inte så bra. Istället vill du ha en bakåtriktad rörelse, som driver dig framåt.

    Annars går det åt för mycket energi och du måste vrida axeln för att kunna föra armen framåt utan att den fastnar i vattnet. När armen lämnar vattnet ska du tänka att det är armbågen som du lyfter ur vattnet. Handen behöver du inte vrida inåt eftersom höftrotationen gör att lillfingret lämnar vattnet först av dina fingrar.

    När armen har lämnat vattnet ska den vara lätt böjd. Du ska hålla axeln högt och armbågen ännu högre än axeln. Hela armrörelsen ska komma från axlarna och skuldrorna, vilket gör att du får den önskade kroppsrotationen.

    Under hela återföringen ska du tänka att din armbåge driver fram armen. Då aktiverar du även latsen som är din stora ryggmuskel. Hänger armbågen och axeln ned får du ingen kraft i din simning, rotationen kommer då att saknas och isättningen blir felaktig. Allt detta leder till ett ineffektivt undervattensarmtag.

    Det finns dock olika varianter av återföringen. En del simmare har mera sträckta armar och håller handen högre än armbågen eller mer klassiska simmare som låter underarmen hänga och dingla avslappnad nedåt, medan armen är mera böjd. Båda varianterna ser man hos elitsimmare och triathleter.

    Kom ihåg att axeln och armbågen är dina nycklar – båda ska hållas höga.

    Ett annat vanligt förekommande fel är att armen återförs för nära kroppen. Detta leder till att det stramar i axlarna och som följd sjunker antingen armbågen ned eller så du kompenserar du med att överrotera.

    Överrotation vid andningen är ganska vanlig. Den återförande armen rycks då över kroppens mittlinje och du ligger helt eller nästan helt på sidan. Det gör det svårt för dig att hålla balansen vilket oftast kompenseras med att benen saxar isär.

    För mycket rotation gör också att huvudet vrids för mycket och själva rotationen tar för lång tid innan nästa armcykel kan börja. Och då förlorar du tajmingen och rytmen i simningen.

    Ett tips är att hålla den återförande armen mer bredvid kroppen utan att det stramar i axlarna. Även om du är aktiv i axlarna och håller axlarna höga ska återföringen vara rätt avslappnad.

    Spänner du armen för mycket blir återföringen långsammare för att alla muskler är påkopplade - även de som inte behövs. De håller då emot och bromsar din återföring vilket leder till lägre frekvens och därmed lägre fart.

    En bredare återföring är framför allt fördelaktig för triathler och swimmrunners i öppet vatten. Då ligger du mer stabilt i vattnet, har bättre balans och kan parera vågor mycket bättre.

    När den återförande armen passerar huvudet är det viktigt att du fortfarande håller axeln högt för att kunna sätta i på ett korrekt sätt. Just vid övergången mellan återföring och isättning blir det avgörande igen att hålla armbågen högre än handleden och handleden högre än fingertopparna.

    Det fungerar bara om armen är lätt böjd. Sträcker du armen helt i luften har du inget annat val än att sätta i hela armen samtidigt. Då blir det en stor yta som plaskar ned i vattnet, många luftbubblor skapas och oftast sjunker armbågen direkt ned och allt tillsammans leder till sämre grepp och ett ineffektivt undervattenarmtag.

    Tänk istället att armen ska sättas i som ett spjut snett nedåt/framåt, med fingertopparna först. Därefter följer handleden och sedan armbågen efter i "samma hål" i vattnet. Fortsätt och sträck armen lätt framåt OCH nedåt i vattnet medan du håller axeln lätt inåtroterad.

    Glöm inte mantran: ”Armbågen ska då hållas högre än handleden och handleden högre än fingertopparna”. Och så har du kommit tillbaka till utgångsläget för nästa armtag. Men du visste du ju redan.
    :-)

    Hundsim är övningen där vi övar att komma i rätt greppläge. Axeln håller vi uppe och lätt inåt roterad, överarmen rör sig något utåt som en halv cirkel och vi kommer i ett vertikalt läge med underarmen. Som Ulf Hausmann visar här ska den utsträckta armen peka framåt och nedåt med armbågen högre än handleden och handleden högre än fingertopparna.

    Ett av de första simteknik tipsen du säkert hört är: “Du måste hålla armbågen högt”. Det är förstås helt rätt, men tyvärr råder det mycket missförstånd och olika uppfattningar om vad som egentligen menas med detta. Team Snabbares simcoach Ulf Hausmann reder ut begreppen.

    Att du ska hålla armbågen högt vet de flesta. Men gäller det över vattnet, under vattnet eller både och? Hur högt är högt och hur högt i förhållandet till vad?

    Så är det med många teknikinstruktioner: Att konstatera att du ska hålla armbågen högt är en sak; att förstå vad som menas med detta och sedan hitta vägar för hur du kan justera tekniken i praktiken är den svårare delen.

    Vi börjar med hur armen rör sig under vattnet. Här gäller grundregeln att armbågen alltid ska hållas högre än handleden och handleden ska alltid hållas högre än fingertopparna.

    Det innebär att isättningen sker med fingertopparna först sedan handled och sedan armbågen. Du ska sträcka armen framåt OCH lätt nedåt när du sätter i.

    I stället för att fokusera på armbågen ska du fokusera på axeln. Den ska du hålla uppe - men utan att spänna dig för mycket. Sträcker du armen för långt fram till ett ytterläge sjunker axeln ner och som följd sjunker även armbågen.

    Håll även händerna lätt nedåtvinklade i förhållandet till underarmen för att undvika att du bromsar med handflatan uppåt mot rörelseriktning.

    Utifrån detta läge med sträckt arm som pekar lätt nedåt börjar nu den viktiga greppfasen. Nyckeln är även här din axel! Börja med att rotera axeln lätt inåt mot kinden. Vad händer då? Armbågen går lite utåt och uppåt. Det är precis det vi vill.

    Nu böjer du armbågen medan du håller kvar den på samma ställe. En elitsimmare klarar denna rörelse med armbågen strax under vattenytan medan de flesta andra har svårt för att utföra denna rörelse pga sämre rörlighet och bristande styrka i de stabiliserande musklerna runt axeln. Då är det bättre att hålla armbågen lite lägre där du också kan hålla kvar armbågen.

    Ett vanligt misstag är att armbågen hålls högt men sedan börjar simmaren dra med armbågen. Syften med att hålla kvar armbågen är att komma i ett läge där handen och underarmen (tillsammans din paddel) är vinkelräta mot rörelseriktningen.

    För en del är det ett bättre alternativ att hålla armbågen något lägre för att kunna hålla kvar denna samtidigt som handen ska hållas lägre än armbågen (eller annorlunda uttryckt: armbågen högre än handen).

    När du böjer armbågen med lätt inåtroterad axel ska överarmen beskriva en något utåtsvepande (halvcirkelformad) rörelse. Det är nyckeln som många missar.

    Här låter de flesta överarmen sjunka rakt ner vilket leder till att armbågen också sjunker ner. När du har kommit till det korrekta greppläge pekar underarmen och fingertopparna rakt ner (vertikal underarm).

    Vinkeln mellan överarm och underarm är ca 110 grader och armbågen ska helst ligga lika högt som Sun Yangs armbåge (5 cm under vattenytan), eller i alla fall inte mer än 20-30 cm under vattenytan.

    Notera att det inte nödvändigtvis är bättre att hålla armbågen extremt högt om du inte kan hålla kvar den när du börjar dra armen bakåt. Du har nu positionerat din underarm och hand så att denna “paddel” pekar rakt bakåt. Nu rör du armen/paddeln bakåt.

    I sista delen av undervattensdraget övergår den vertikala underarmen till ett diagonalt läge och för att kunna göra det ska armbågen samtidigt sjunka ner något. Underarmen och handen håller du fortfarande helt bakåtriktade.

    Det är ytterligare en poäng som många missar: Armbågen ska du inte hålla lika högt under hela armtaget!

    Sedan börjar den avslutande fasen där du sträcker armen, dock aldrig så att du sträcker armen helt. Utan så länge du kan hålla underarmen och handen bakåtriktade. Armen lämnar vattnet lätt böjd, när du lyfter upp armbågen ur vattnet.

    Låt oss sammanfatta de viktigaste:

    1. Efter isättningen ska du sträcka armen framåt och nedåt: den utsträckta armen pekar lätt nedåt.

    2. Håll axeln uppe och lätt inåtroterad när du sätter i och ffa när du böjer armbågen.

    3. När du böjer armbågen ska överarmen göra en halv cirkulär utåt svepande rörelse (dock inget överdrivet “S” drag).

    4. Armbågen behöver du inte hålla superhögt utan bara så högt så att du kan hålla kvar den. Under hela undervattensarmtaget ska hålla armbågen vara högre än handleden och handleden högre än fingertopparna.

    5. Under andra delen av undervattensrörelsen ska din armbåge sjunka ner något för att underarmen kan övergå till ett diagonalt läge och komma närmare in mot kroppen.

    6. Under avslutningen ska du inte sträcka armen helt utan armen ska vara lätt böjd när du lyfter armbågen ur vattnet.

    Därefter börjar återhämtningen vilket vi kommer att belysa i nästa blogginlägg. Även under återföringen spelar det roll hur du håller armbågen. Simma lugnt så länge och glöm inte att jobba med din armbåge.

    Vad är det där som Team Snabbare håller på med på lördagarna? Kolla filmen så ser du hur det var just i lördags, en helt vanlig lördag deluxe.

    Vi börjar simma 07.15, då vi har hela hallen för oss själva i nästan två timmar. Coach Ulf Hausmann gör oss starka, snabba och slipar tekniken vass. Ingen lördag är den andra lik.

    Sedan är det yoga för simmare med Pål Török. Där blir vi ännu starkare, rörligare - och hittar dessutom lättare andningen, avslappningen och vårt inre fokus.

    Efteråt brukar vi fika och spela brädspel. Livet handlar ju om balans.

    Vill du hänga med hela våren? Välkommen hit!

    Oavsett om du vill boka in hela våren med simning och yoga eller inte, så kan det vara en god idé att boka in så mycket simning du kan innan årsskiftet, för då höjs nämligen priserna för simträning deluxe. Du kan boka med de lägre priserna, även om simpasset går nästa år, så länge du bokar in det innan årsskiftet.

    Är det viktigt för dig att nå ett mål med din träning? Är målet så svårt att nå att en coach verkligen skulle öka chansen att lyckas? Om svaret är ja, så återstår bara frågorna: Har du råd och är det värt det? Är svaret Ja även där, så är kanske Team Snabbares Coachingtjänst något för dig. Läs nedan ett axplock av vad några av våra adepter har åstadkommit denna säsong eller planerar framöver.

    Vi börjar med Lena Grundin:
    - Jag började med coach för att få struktur på träningen inför min satsning på triathlon. Största utmaningen har varit simningen, där jag har gått från att vara nybörjare i bassäng till att se fram emot att köra längre distanser i öppet vatten.

    En av bedrifterna i somras var dock utan simning, nämligen när Lena genomförde kraftprovet Jotunheimen Rundt med cykling i ett dygn i sträck över höga berg i Norge. Den bedriften var hon "galet nöjd" med. Ett flertal triathlonlopp och cykellopp har det också blivit. 

     


    Tobias Wirén kom i kontakt med Team Snabbare via träningsresan Tri Mallorca första gången. Han kommer att göra en mer seriös satsning det närmaste året, med Pål Török som fortsatt coach, efter att tidigare ha jobbat för mycket och inte hunnit få till vare sig träningstiden eller återhämtningen som behövs för att ge sig själv chansen att bli så bra han kan och vill. Nu är det egna bolaget sålt och det blir mer fokus på hårda cykelpass och mjuk yoga, för att både bli snabbare, starkare, smidigare och må bättre.

    Tobias blev unik under 2017 eftersom han körde det inställda Örebro triathlon (han körde det i egen regi på tävlingsdagen för att få ett rejält träningspass). Bland många olika lopp under säsongen kan nämnas att han putsade sitt personbästa på Ironman 70.3 Mallorca (bilden) med drygt 20 min. Nu jagar han fler PB:s!!

     

    Stjepan Siljac och Karin Johansson tävlade i Ironman 70.3 Gdynia 5 augusti med den äran. Karin hade innan haft stora problem med att hålla ihop löpningen. Hon fick lätt panik på träningspassen efter 1 mil, men med lite mental hjälp lyckades hon till slut hålla ihop det. Stjepan var fotskadad och har inte kunnat löpträna. Löpningen blev tung men simningen o cyklingen gick kanonbra på tävlingen.

    - Vi hade olika mål och utmaningar inför säsongen, men ville ändå kunna träna vissa pass tillsammans. Genom att anlita Team Snabbare har vi fått hjälp med träningsplaneringen. Det har även varit till stor hjälp under veckor där jobbet har tagit mycket tid med bland annat resor, säger de.

    - Med hjälp av vår coach har det varit enkelt att hitta balans mellan träningen och övriga saker i livet. Att någon annan gör träningsplanering har varit tidsbesparande. Samtidigt som vi inte har behövt ifrågasätta om den träningstid vi har haft har ägnats åt rätt saker.

    Louise Jerneborg (på bilden med sin coach Per Håkansson):
    - Per från Team Snabbare har varit min coach i två tävlingssäsonger, och han och coachingen har varit helt avgörande för att jag kunnat uppnå mina mål (från 0 till IM). Träningsupplägg, pepp (och i mitt fall reprimander eftersom jag verkar svara bäst på det ;)) har gjort att jag lyckats hålla motivationen uppe och utvecklas på ett sätt jag aldrig skulle klarat av ensam.
    Dessutom är Per en galet rolig typ att hänge med!
    Årets mål Ironman Österrike i juni gick enligt plan för Louise.

     

    Marcus Hubrecht:

    - Den här bilden gör mig glad varje gång jag ser den. Hade som mål att köra Halmstad 70,3 under 5:30 och slog det med råge. 5:17 blev det! Blev 2:a in min åldersklass. Jag är också nöjd med min insats i franska Alperna. 12 000 höjdmeter på 5 dagar och 500 km (träningsresa), reflekterar Marcus.

    - För ett år sedan hade jag stora problem med cyklingen. Och på cykelvasan förbättrade jag min tid med 20 min. Kul att kunna utveckla sig trots att jag blir äldre. Allt det här har varit möjligt genom strukturerat coachad träning och specifik yoga från Team Snabbare.

     

    Carina Almqvist:


    - 2017 var året när cyklisten skulle bli triathlet. Jag insåg att om jag skulle klara av utmaningen av göra min första ironman skulle jag behöva hjälp av en coach som kunde hjälpa mig att planera min träning och se till att det blev kvalitet på passen istället för bara kvantitet.

    - Har haft kontakt med coachen regelbundet varje vecka då vi stämt av hur veckan ser ut och känslan i kroppen och efter det lagt upp planen för nästa vecka, vilket har gjort att det trots stor träningsmängd aldrig känts omöjligt att genomföra detta. Min coach har hela tiden peppat och trott på att jag skall klara målet även när jag har varit som mest tveksam vilket gjorde att jag kände mig väldigt trygg i vad jag skulle göra när jag stod vid starten i Kalmar.

    - Säsongen har precis som livet innehållit oförutsedda händelser som gjort att vi fått ändra planerna men avslutades med att jag trots allt tog mig igenom min första Ironman med en känsla att det här gör jag gärna om igen, säger Carina.

     

    Raine Hynynen:

    - Ett enormt stort tack för all support och coaching av Ulf på Team Snabbare, som gjorde det möjligt för mig att bocka av en punkt på min bucket list - att bli en Ironman.

     


    Minna Nilsson:

    - För ett år sedan bestämde jag mig, trots att jag varken kunde crawl eller cykla, och aldrig tänkt särskilt mycket på triathlon, för att genomföra en Ironman. Lika bra att gå ut hårt, resonerade jag. Coachingen från Mattias har varit en förutsättning för att jag skulle veta var jag skulle börja, hur träningen skulle läggas upp, för att ta mig igenom alla tunga cykelpass på trainern, löpintervaller i ottan i januari, och alla längder i simbassängen.

    - Ett individuellt anpassat program utifrån mina mål och vardagsförutsättningar, där jag inte behövde tänka alls utan bara göra det som stod på dagens pass, och Mattias pepp, har gjort att jag i princip inte missat ett enda pass under hela detta år, och behållt motivationen på topp, funderar Minna.

    - Med all träning i ryggen kunde jag därför lugn och inte särskilt nervös stå vid simstarten i Kalmar den 19 augusti. En Ironman är en oerhörd fysisk och mental påfrestning och det hade nog inte gått utan mitt träningsprogram, Mattias pepp och mitt eget jävlaranamma. Jag genomförde loppet med ett leende på läpparna, gick i mål med lätta steg och är så stolt över mitt livs största idrottsliga prestation!

    - Jag funderar ibland på vad som avgör ifall en prestation gör oss glada och lyckliga. Den känslan man får när man har gjort något speciellt. Oftast kopplas en prestation och graden av tillfredsställelse till konkreta mätbara mål, menar Team Snabbares head coach Ulf Hausmann, och fortsätter:

    - Därför är konkreta mål mycket viktiga för oss. De ger oss tydlighet och gör det möjligt att först kunna lägga upp en plan, och sedan kunna nå dess mål.

    - Ibland hör jag folk som då tolkar det som att bara en viss tid eller en viss distans gör att en prestation förtjänar uppmärksamhet och nöjdhet. Men en prestation handlar om att utmana sig och bemästra själva utmaningen. Ibland lyckas man och ibland lyckas man inte, eller inte fullt ut. Det som räknas är ju att våga prova, och känna att man gjort sitt bästa! Det gäller också att acceptera att man inte kan vara bäst på allt.

    Det ligger alltså en fara i att jämföra sig med andra och ha det som drivkraft. Men vad är då en utmaning?

    - Det är helt olika för oss alla. Som sim- och triathloncoach är jag imponerad av människor som vågar lära sig frisim, vågar simma över en sjö för första gången, övervinna sin fobi mot mörkt vatten, testa triathlon eller swimrun för första gången. Eller att få ihop pusselbitarna i livet för att kunna träna överhuvudtaget, säger Ulf.

    - Själv tycker jag att det är en utmaning att simma i kallt vatten. Att jag simmar långt och snabbt är ingen prestation som jag vill ha uppskattning för - det kan jag redan, för att vara lite kaxig. Däremot är det en stor prestation för mig att jag vågar simma i tolvgradigt kallt vatten. För en del andra känns detta helt normalt. Att flytta gränser och ibland inse att det finns gränser gör att vi utmanar oss. Den typen av prestation gör att vi utvecklas och gör oss stolta och lyckliga. 

    - Just detta är Team Snabbares syn på coachingen; att hjälpa våra adepter med deras egna utmaningar, avslutar Ulf.