Cykeln från Ironman Kalmar i somras, som Roland INTE cyklar på under VM-finalen.
INGÅR I SERIEN AV MÖTEN MED VM-FINALISTER SOM TÄVLAR PÅ HAWAII UNDER OKTOBER
Roland Lycksell har aldrig rest med cykel. Det gör han inte nu heller, när han åkt till Kona för VM i Ironman. Han tycker det verkar bökigt. Hans PlanetX Exocet2 är dessutom från hans första ironman. Så han hyr en officiell IM-cykel på plats istället, en QuintanaRoo DI2. "Det är dyrare än att hyra bil. Kostar 600 dollar. Jag hoppas den passar" skriver han i detta bloginlägg.
Jag sväljer flygskammen, men förhandlar med familjen om att åtminstone klimatkompensera. Familjen följer med nämligen.
Träningen jag gör hemma är den som passar in i vardagen. Jag är social och går på känsla. Har inget behov av puls-, wattmätare eller cykeldator. Men jag älskar att tävla! Jag har vunnit svenska triathloncupen i min åldersklass några år nu.
I Kona tänkte jag först bara njuta av upplevelsen, men nu börjar tävlingsinstinkten vakna. Jag kommer att ta det lugnt på cykeln och hoppas istället ha krafter kvar till löpningen. Hoppas att komma på övre halvan av resultatlistan, med en tid som är 30-60 minuter sämre än vad jag hade i Kalmar i somras. Då blev det 10:12 och seger med 16 minuter i klassen 55-59 år.
2012 gjorde jag min första Ironman Kalmar under drömgränsen 10 timmar (9:58). 2014, som nybliven 50-åring, blev det en sjätteplats i klassen. Tiden då, 10:20, var fem minuter från att kvala till VM på Hawaii. I år blev det ett nytt försök. Och nu gick det.
Att träna har blivit en livsstil. Jag tränar dagligen. Cykelpendlar ofta till jobbet som informationssäkerhetsansvarig på Danderyds kommun. Är spinningledare på Friskis och Svettis Lidingö. Tävlar i veteranlöpning för IFK Lidingö Friidrott. Tränar med Lidingö Triathlon.
Har tränat mest bollsporter i ungdomen, som fotboll, bordtennis och innebandy. Gjorde en svensk klassiker vid 43 års ålder. Alltså Lidingöloppet, Vansbrosimningen, Vätternrundan och Vasaloppet. Sedan blev det en ny utmaning med Lidingö Triathlon och sedan längre triathlondistanser.
Egentligen tycker jag att IM är för långt, så det gör jag inte varje år. Men det här är så underbart att om kroppen håller gör jag nog ett nytt försök när jag är yngst i nästa AG.
Har fått bra simcoaching av Team Snabbares Ulf Hausmann och även hängt med på simläger med Team Snabbare, bland annat ett till Uppsala i vintras. Det märktes nog att jag var fokuserad på mitt mål redan då.
Kommentera
Kommentarer måste godkännas innan de syns.
