Enligt SR:s Vetenskapsradion, tror amerikanska forskare att de har hittat det första fungerande så kallade "träningspillret" - ett nytt läkemedel som bygger på de kemiska signaler som uppstår i musklerna när man tränar.
Om man ger det här medlet till möss så orkar de springa 50 procent längre, helt utan att träna, enligt Vetenskapsradion. Marathonmössen blir alltså superatleter utan att träna.
– Ämnet fungerar som en genetisk strömbrytare, en switch, och muskeln och kroppen vet inte att det orsakats av ett läkemedel. Det verkar som om det orsakats av träning, säger Ron Evans, forskare vid Salk institute i Kalifornien.
Evans säger nu att de har ett sådant här piller på gång. Ett piller som gör att mössen blir superbra på att bränna fett, precis som en vältränad maratonlöpare, och orkar därmed betydligt längre.
– Det är inte identiskt med träning, men man får många av fördelarna. Mössen blev smalare, mår bättre och får till och med friskare hjärnor, fortsätter Evans.
Det som inte framgår är ifall det finns några bieffekter för mössen, eller hur långt det kommit i tester på människor.
OM detta skulle visa sig vara sant och fungera på människor, och ha alla fördelar och inga nackdelar (vilket verkar osannolikt), inställer sig t ex frågan om vem som skulle få ett sådant piller. Om det verkligen leder till att man blir smalare, mår bättre och får friskare hjärna, utan biverkningar - bör då inte alla få det?
En följdfråga i Vetenskapsradions reportage var nämligen om inte detta är en form av dopning, med det tänkt lugnande svaret att "Medlet är tänkt för människor som på grund av sjukdom eller rörelsehinder inte kan träna". Men om alla skulle må bättre av detta, varför inte låta alla få det i så fall? Antagligen för att det inte riktigt är utan biverkningar och kanske inte riktigt kommer att leda till allt som det framställs som i reportaget.
Enligt "Världsantidopningsbyrån" World Anti-Doping Agency (WADA) definieras dopning som bedrägligt eller vilseledande användande av en substans eller metod som är potentiellt farlig för idrottarens hälsa och/eller är kapabel att förbättra idrottarens prestationer, eller förekomsten av en substans i idrottarens kropp respektive en metod vars användande fastställts, och som finns upptagen i WADA:s lista över förbjudna medel och metoder.
Men om detta inte är farligt utan bara nyttigt, men samtidigt förbättrar prestationen, typ som bra mat och sömn - som ju har samma effekt - vad gäller då? Ja kommer det upp på listan, så är det doping och om inte så är det det inte, för att vara krass.
Här kommer Torbjörn Tännsjös gamla artikel i Dagens Nyheter från 2008 upp i minnet som relevant. Han skriver bland annat så här apropå att han tycker att kriget mot dopning är förgäves och att dopning istället bör tillåtas och ske säkert med hjälp av läkarvetenskapen:
Eller är kanske också detta av godo? I stället för att titta på när andra symboliskt agerar på idrottsarenorna för oss kan vi själva bli aktiva utövare. Det misstänkt fascistoida draget att okritiskt beundra de starkaste idrottsutövarna skulle ersättas av en mer sansad insikt om att det är målmedvetna satsningar i kombination med vetenskap som ligger bakom idrottsbragden.
Torbjörn Tännsjö är professor i praktisk filosofi och även affilierad professor i medicinsk etik.
En annan syn på vad Ron Evans, och hans forskargrupp vid Salk institute har kommit fram till är att det inte så mycket handlar om doping som att lära sig att äta rätt - vilket ju är prestationshöjande det med, och främjar hälsa och välmående.
För när man läser mer om Ron Evans ser man att hans forskning mer handlar om hur vi kommer till rätta med olika välfärdssjukdomar som fetma, diabetes, hjärtsjukdomar och cancer genom att lära kroppen att gå över på fettdrift istället för kohydratdrift. Alltså att äta mer likt paleo eller LCHF, för att bli smalare, må bättre och få friskare hjärna. En bieffekt i sammanhanget blir då att vi även orkar längre, ifall inte intensiteten är för hög.
Är man road av filmen om marathonmössen kan man se den här, men det känns mer som en krok för media att börja intressera sig för den mer intressanta historien som handlar om vad överdrivet kolhydratintag i kombination med ett stillasittande liv för med sig för problem.
Kommentera
Kommentarer måste godkännas innan de syns.
