Få draget på kroken

Fiskespösimning - vad är det för konstig grej och varför gör man så? Ja, även simning har börjat bli lite av en materialsport. Det finns många prylar - men de gör bara nytta om du vet varför och hur du ska använda dem. Här berättar vi lite mer om spöt du ska använda när det är dags att gå och fiska efter sitt undervattensdrag i simningen. Alltså försöka hitta och optimera det som faktiskt driver dig framåt i vattnet.

Exempel på andra hjälpmedel för bättre simteknik som användes på SimCamp Sydpoolen: Finger paddles och forearm fulcrum. 

Tränar du med något hjälpmedel ska du alltid ha klart för dig vad du vill fokusera på och vad du vill träna. Filmen här ovan är från Team Snabbares Simcamp i Sydpoolen, Södertälje 31/1 - 1/2, 2015. Där ser du ett av många hjälpmedel som användes då, nämligen fiskespöt. Johan, som simmar i filmen, är fastspänd som en fisk på kroken.

Vi ser också att spöet ibland pekar mer uppåt trots att han verkar simma för fullt. Vad säger det? Jo, då pausar Johan någon gång under draget - ungefär som när gäddan har gett upp. För om man inte drar kontinuerligt så dras man tillbaka av det elastiska fiskespöet.

Precis som när vi fiskar och har en stor gädda på kroken så ser vi att det rycker och drar i linan och att spöet böjs. Ju hårdare gäddan eller Johan drar, desto mer böjer sig spöet. Av det kan vi dra slutsatser om hur kraftfullt undervattendraget är - eller hur stor gäddan är.

- Vi kallar detta för "dead spots", och det är de döda delarna av draget vi vill eliminera. Varje paus under ett armtag är en "dead spot", förklarar Team Snabbares simansvarige Ulf Hausmann (bilden), och fortsätter:

- Många glider för länge och pausar med ena armen framme medan den väntar på andra armen. Det är i sig en bra teknikövning att göra och kallas då för catch up. Men det ska inte tolkas som att man ska simma så när man inte gör den övningen.

- Johan gör heller inte det, utan han simmar kontinuerligt. För hans del innebär ryckningarna i spöet att hans undervattensarmtag går för mycket utåt istället för bakåt. Då försvinner kraften och det uppstår mindre pauser genom att han "undviker" att trycka vattnet bakåt under hela draget. 

Vad ser vi mer? Jo, att benen spretar och saxar ganska mycket. Det bromsar upp farten för Johan. Man kan säga att Johan ska hålla ihop benen tightare under kicken för att kicka mera parallellt. Den största boven är dock att han vrider huvudet för mycket uppåt när han andas och att högerarmen drar utåt.

- I just detta ögonblicket svänger vänsterbenet utåt. Samtidigt ser vi att Johans höger arm drar för mycket utåt höger istället för bakåt. För att hålla balansen rättar kroppen till det genom att svänga ut vänster benet. Därför kan vi inte titta enbart på kicken utan måste se hela crawlrörelsen i sitt komplexa sammanhang, förklarar Ulf.

- Lösningen för Johan är att vrida mindre på huvudet utan låta kroppsrotationen sköta jobbet. Och framför allt att dra med armarna bakåt.

Vi ser även att fötterna är flexade istället för att vristerna är sträckta. Speciellt vänster fot. Det bromsar mycket. Det här problemet har oftast löpare som springer mycket, och därför får stabila fötter och låsta fotleder, men som inte stretchar lika mycket. Simmare behöver mer rörliga fötter och vrister som kan sträckas mer i linje med underbenet.

- Johan ska rotera fötterna mer inåt. Då blir det svårare att dra upp och flexa foten. För rörligheten har Johan nog egentligen. Han tränar mycket yoga och har bra förutsättningar i form av rörlighet och koordination för att ta till sig korrekta simrörelse. Så här handlar det om medveten teknik snarare än om kroppsliga begränsningar, slår Ulf fast.

Coach Ulf går igenom det filmade resultatet av en av Johans simningar under Simcamp Sydpoolen, och diskuterar fram konkreta förbättringspunkter, som sedan testas i praktiken. Som en annan av deltagarna sa direkt efter campen: "Jag har gjort många filmade simanalyser, och många har pekat på samma problem. Men det är inte förrän nu jag fått förklarat varför jag gör fel och hur jag kan göra något åt det!".

Se även Team Snabbares blogg