Philip Tavell: MTB-proffset sadlade om till XTERRA

2014 oktober 25

Ende svensk i XTERRA-VM:s proffsklass är Philip Tavell, till vardags boende i Oslo genom sitt jobb inom Helly Hansen. Här delar han med sig av sina tankar inför morgondagens utmanande final på Maui, där den tuffa mountainbikebanan bör passa honom rätt fint, som det tidigare MTB-proffs han är. Han förberedde sig genom att delta i såväl XTERRA Norway, Sweden som Denmark.
Att kvala till och åka på VM i offroad-triathlon på Hawaii kan man göra på olika sätt och av olika skäl. Här en av flera bloggar från den grupp svenskar som just nu befinner sig på Maui för XTERRAs VM-final söndagen 26 oktober.

Det är nu 8 år sedan jag avslutade en nio år lång proffskarriär som mountainbikecyklist. Det är ett speciellt liv där en stor del handlar om mig, mig och mig själv igen.
:-)
Det är ett måste för att nå stora mål som proffs. Men det tar också tid från en massa andra kul saker i livet. Nu efter proffskarriären har jag åkt en massor av puder, åkt vattenskidor och tagit igen allt festande. Men jag upptäckte att jag saknade ett tydligt mål för mig själv och min träning. Det finns mängder av mål i yrkeslivet. Men väldigt få är så tydliga och så direkta att bara du själv påverkar utgången. Så är det dock, i alla fall nästan, med ett idrottsmål.
Det var alltså dags att sätta ett mål som gjorde att jag tränade strukturerat igen. Ett mål som utmanade och skulle ge mig en nervös känsla i magen igen. Ett VM var lagom att börja med tyckte jag.
:-)
Därför åkte jag, min sambo och två kompisar till Hawaii för att delta på XTERRA-VM. Själv kör jag i proffsklassen.
Det här är första gången på Hawaii. Jag är som ett litet barn på julafton just nu. Jag lyckades hitta ett VM som går på Hawaii så jag äntligen kan åka dit med ett syfte utöver att bara surfa. Nu blir det 2,5h ren och skär plåga. Sedan börjar semesteräventyret på ön med surfing och klassisk sightseeing. Att vi sedan är ett gäng med kompisar som lyckades kvala in samtidigt gör det hela ännu bättre.
En av oss har bott på ön så han blir den naturliga guiden. På vägen hem passar vi på att mellanlanda i Las Vegas så vi kan spela bort alla våra segerpengar… med andra ord får vi titta när andra spelar.
:-)
Den 26 oktober kl 09:00 lokal tid (21:00 svensk tid) går startskottet och då ska jag vara så redo jag kan för att kasta mig ut i vågorna på Maui och fightas för att nå mitt mål med dagen. De varnar för en storm vilket kan innebära stora vågor. En redan mediokers simmares stora dröm!
Men hur kom jag hit - hur kvalade jag in? Det finns 40 kvaltävlingar runt om i världen för XTERRA och några kompisar i Norge tyckte vi skulle ställa upp på den i Norge. Sagt och gjort. Vi stod på starten en blåsig och kall skandinavisk sommardag. Jag kom 4:a totalt och vann min AG (medelålderskrisgruppen). Jag hade bästa cykeltiden och näst bästa löptiden, så då började jag fundera lite på om jag inte skulle försöka kvala in bland proffsen istället för i min AG.
Min filosofi är att jag är hellre långsam bland de bästa än snabbast bland de långsamma. Så jag bestämde mig att om jag skulle till VM så var det för att tävla mot proffsen. Under en killhelg i Båstad körde jag upp till Stockholm och ställde mig på start i den svenska deltävlingen vid Hellasgården. När jag kom fram såg jag att vattnet var för varmt för att ha våtdräkt (i proffsklassen). Shit det skulle bli tufft att klara simningen.
Efter ett varv så var jag så långt efter proffsen att det enda jag kunde tänka på var att få drunkna så jag slapp misären. Det skulle ju aldrig hända, för jag vill åka puder i vinter igen! I Stockholm blev jag förnedrad och fick punka på cykelsträckan, så då var det bara att åka ner till Båstad igen och ladda för kvaltävlingen i Danmark istället.

På plats i Danmark så var hösten på väg in och många fler proffs på plats. Simningen var med våtdräkt denna gången, så det gick bättre. Men alla proffsens cyklar var borta när jag kom in till växlingsområdet efter simningen på runt 40:e plats. Sedan började jakten på täten. För min del blir cyklingen mest som ett långt tempolopp mot mig själv, eftersom jag är sämst på att simma. Ute på cykeldelen i Danmark tog jag fler och fler platser och lika så på löpningen. Jag blev 7:a totalt och med näst bästa cykeltid. Bara slagen av Conrad "The Caveman" Stoltz. Och jag fixade bästa löptid - så då var en proffsplats på VM klar.
Vad har gjort mig framgångsrik? Tja, glädje och en önskan att nå mitt mål. Ett inre driv att vara duktig. Och min egen nyfikenhet på att se hur duktig jag kunde bli. Det var det som drev mig under min proffskarriär och att jag har försökt göra det som jag tycker är kul.
Jag växte upp med den devisen att gör det du tycker är kul så blir du framgångsrik. Och ska du orka lägga ner alla dessa timmar som behövs, så måste man tycka det är kul. En annan bra lärdom jag fick med mig var av en tidigare mental coach, som tyckte det var bättre att fokusera på det jag var duktig på snarare än på mina svagheter.
Om mina styrkor blev mycket bättre skulle mina svagheter bli mindre viktiga. Det tog jag också fasta på. Det är ju mycket roligare att löpa 10 x 1 km stenhårt på löpbandet än att gneta på i timmar på vägen.
:-)
Jag kan ärligt säga att jag tycker det är väldigt skönt att pusha mig själv till gränsen - och det är också en stor fördel i den här idrotten.
Jag har nu haft mina sista hårda pass och nu är det bara att hålla tummarna på att formen är på topp. Känslan är bra och mina tider när jag har kört hårt visar att jag är i bra form. Om det sedan är min bästa form för säsongen har jag ingen aning om.
Planen var att inte göra avkall på jobbet eller det sociala inför VM. Den planen har jag följt. Jag reser väldigt mycket i jobbet, så många pass behöver justeras beroende på hur dagarna artar sig på resorna. Ibland är jag helt slut efter 9 timmars möten, och då kanske ett hårt intervallpass blir något annat istället. Men överlag har jag kunnat sköta mig. Det blir inte mer än 5-7 timmars effektiv träning i veckan. Och det får jag ju in. Sista veckan gör det mentalt störst skillnad om jag följer planen eller ej, inte träningsmässigt. Känslan av att stå utvilad och hungrig på start byggs upp nu.
Så hur ska jag då lägga upp mitt lopp? Överleva simningen och komma upp med en positiv känsla av att det är ok att vara förödmjukad av de andra. För att sedan börja jakten under cyklingen och löpningen. Eftersom jag inte tävlar så mycket inom triathlon så behöver jag gå ut lugnt på cyklingen så jag inte blir stum i benen. Andra delen av banan är där jag brukar vinna mest tid - för att avsluta med 10 km tunnelseende på löpningen.
Mitt mål är att jag ska se stjärnor och få gåshud när det är 4-5 km kvar av löpningen. Då vet jag att jag har tagit i så mycket jag kan. Då kan vara nöjd med mig själv. Sjuk referens, men om jag blinkar och ser stjärnor brukar det betyda att jag har pressat mig tillräckligt.
Jag försöker tänka extra mycket på att behålla en kontrollerad andning, och fokusera på att jag faktiskt tar i. Och inte bara tror att jag tar i för att det gör ont i kroppen och jag andas hårt. Det är en konst att kunna slappna av i överkroppen när du börjar cykla och bara ta i med benen och låta dem göra jobbet.
Som avslutning - mitt bästa träningstips till dig som vill bli bättre:
Var ärlig mot dig själv när du säger hur mycket tid i egentligen har att leka med. Se helheten istället för ett enskilt pass. Det som funkar för mig är att ha två olika nivåer på passen, hårt eller lugnt. När det är hårt ska det vara hårt. Köp en pulsklocka och lär dig vart du ska ligga när det är hårt och pusha dig dit de gångerna. Och var lika duktig när du ska ut på ett lugnt pass.
/Philip Tavell

På mittenbilden syns Philip med Dan Hugo, vinnare i XTERRA Norge, tvåa i Sverige och trea i Danmark. Och vinnare i en hel hög med andra XTERRA-tävlingar i år. Dan är en av favoriterna på Maui, och dessutom reseledare under Team Snabbares och Tri Worlds träningsresa till Sydafrika. Där är Dan regerande mästare i XTERRA South Africa, som går under den träningsresan. Men eftersom han även är vinälskare, används han även under träningsresan som guide under cykling mellan hans favoritvingårdar, där vinprovning sker. Dan är född och uppvuxen i Stellenbosch, nära Kapstaden.

På nedersta bilden ses Philips specialdesignade tävlingsdräkt. Ska vi våga tro att han kommer att synas under VM-finalen?