Nära att döda en löparstjärna

Ni vet regeln för djur och bilkörning? Det där om att man ska bromsa och väja om det dyker det upp en älg men att man ska låta ratten vara om det är ett rådjur eftersom det är betydligt större risk för allvarliga personskador om man får sladd än om rådjuret träffar bilen. Men vad gör man om det dyker upp en 90-åring i löparbanan under ett 200-meterslopp?

[custom_frame_right]

[caption id="attachment_775" align="alignright" width="300" caption="Skärmdump från YouTubefilmen där Herbert Liedtke stormar mot mål och en silvermedalj i Veteran-VM. En prestation han inte kunnat gjort om undertecknad hade bytt bana en eller ett par hundradelar senare på en tävling ett par år tidigare."][/caption]

[/custom_frame_right] För några år sedan hörde jag någon som sa: “Tar man sig bara under 60 sekunder på 400 meter har man chans på en medalj i Veteran-SM i klassen Herrar 40″. Jaha, tänkte jag, hur svårt kan det vara då? Så gjorde jag som vanligt, gick och funderade på om man kanske skulle prova hur fort det gick på 400 meter men kom mig inte riktigt för att prova. Fick då hjälp av en vän som var lite trött på att jag inte fick tummen ur. Utan att fråga anmälde han mig och betalade anmälningsavgiften till “Löparnas kväll” som arrangerades av klubben Studenterna och där det stod 400 meter på schemat. Det vara bara till att köpa ett par superlätta sprintskor och öva några gånger innan det var dags att krypa ner i startblocken.

För att göra en lång historia kort så kom jag under minuten med några sekunders marginal på “Löparnas kväll” och fick även några månader senare den SM-medalj jag ville ha. Men nu över till det där om väjningsplikt på löparbanor.

På samtliga veterantävlingar jag var med i tävlade även Herbert Liedtke. Herbert tävlade i klassen H90 (det vill säga för alla som är 90-94 år) och tävlade i höjd, i kula, han sprang 100 meter och han sprang 400 meter. Bland annat. Han har även tävlat i VM för veteraner och på filmen här nedan kan du se när Herbert vann silver på 100 meter 2009. Vet inte vilket som är mest imponerande, tiden eller det faktum att han använde sig av startblock. Hur många 90-åringar skulle ens ta sig upp ur den startpositionen utan hjälp?

Att vara med på veterantävlingar är riktigt kul. Men en gång höll det på att gå riktigt illa. Det var på ett distriktsmästerskap (Stockholm) och jag skulle springa 200 meter. Till skillnad från 400 meter, där man måste disponera krafterna något, är det fullt tryck från startskott till målsnöre på 200 meter.  Och allt man är fokuserad på är att springa så fort det bara går. Men precis vid slutet av kurvan, några meter före upploppsrakan, ser jag hur Herbert Liedtke kommer gående över banan. Han har varit vid omklädningsrummet och är på väg in på innerplan. Herbert har ingen koll på oss löpare som kommer dundrande genom kurvan. Han lyckas dessutom tajma det hela så bra att han missar de första löparna (eller rättare sagt, de missar honom) men det är helt uppenbart att när han når min bana långt in (bana 2) kommer vi att mötas. Min första tanke är: “Jävlar, jag kommer att döda honom” och hinner tänka hur det kommer att kännas när jag springer in i honom. Någon annan utgång än döden har jag svårt att tänka mig. Även om Herbert är en hårding för sin ålder så kommer han att fara i backen med våldsam kraft om jag springer in i honom med full fart när han dessutom inte är beredd.

Men jag hinner väja. Gör en sväng ut i bana tre och fyra och lyckas låta bli att krocka med löparna som springer där. Tävlingsledningen har också godheten att inte diska mig för att springa i fel bana (tog  DM-silver).

Kommer att tänka på det här när jag just läste att den 100-årige Fauja Singh just slagit nytt världsrekord på 10 000 meter. Han började springa maraton när han var 89 år, har nu sprungit sju stycken och springer 16 kilometer varje dag.
Jag tar det en gång till – 16 kilometer varje dag!

Här kommer filmen från Veteran-VM 2009 med Herbert Liedtke:

 




admin
admin

Författare



Kommentera

Kommentarer måste godkännas innan de syns.